Start / Kapitel II / Social dialog och medverkan av arbetstagare

Princip 8

Social dialog och medverkan av arbetstagare

Social dialog är en förutsättning för anständigt arbete och rättvisa löner, och det är en nyckelprincip i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Inom ramen för genomförandet av handlingsplanen för pelaren understryker ETUC att en effektiv social dialog kräver att arbetsmarknadens parter har tillräckliga resurser och expertis för att förhandla och genomföra avtal. Stöd till kapacitetsuppbyggnad är nyckeln, och återhämtningen från den oöverträffade COVID-19-krisen kommer att kräva starka sociala partnerorganisationer. Dessutom måste privilegierna för den sociala dialogen bevaras för båda sidor av industrin, och det innebär att kommissionen måste prioritera samråd med arbetsmarknadens parter framför offentliga samråd och måste garantera att fackföreningar ingår som representanter för arbetarsidan. På samma sätt får det civila samhällets dialog inte förväxlas med den sociala dialogen, det civila samhällsdialogen måste främjas men inte på ett sätt som undergräver fackföreningar eller tvåparts social dialog. Social dialog spelar en central roll för att stärka sociala rättigheter och stärka hållbar och inkluderande tillväxt. Europeiska arbetsmarknadens parter har en roll att spela för att driva och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i enlighet med deras autonomi och befogenheter. Dessutom är det viktigt att handlingsplanen stöder den europeiska sociala dialogen och dess resultat. Europeiska arbetsmarknadens parter kan bidra till att upprätta minimirättigheter och stärka den inre marknadens sociala dimension genom positioner på EU-nivå, gemensam analys och, om så önskas, underteckna autonoma överenskommelser som också syftar till att skapa och fungera innovativa EU-verktyg och lagstiftning. Socialdialogens roll i de tidiga, mellanliggande och genomförande stadierna av politik och lagstiftningsutveckling måste utvecklas till en förutsägbar och garanterad process och vi behöver en garanti för fackförbundets befogenheter som arbetsmarknadens partner som representerar arbetstagare.

ETUC: s fackliga engagemangsindex för EU-terminen visar att ansträngningar som syftar till att skapa rätten för arbetsmarknadens parter att delta i EU-terminen inte ger resultat. Det gäller särskilt den nationella dimensionen av den europeiska terminen. En europeisk regel (eventuellt via ett nytt direktiv eller genom ändringar av förordning 1466/1997) skulle kunna införa en skyldighet för nationella regeringar att rådfråga arbetsmarknadens parter vid milstolpen av terminen tillsammans med vissa kvalitetskriterier som lämplig tidpunkt, lämplig nivå av dialog, meningsfull tillgång till information och säkerställande av arbetsmarknadsparternas materiella och immateriella kapacitet.

Medarbetarnas delaktighet i företagets beslutsprocesser är i fara på grund av företags rörlighet inom den inre marknaden. Bevis visar att företagsbeslut ofta tas för att undvika anställdas engagemang. Till exempel brister i nationella lagar som införlivar EU-direktiv och särskilt det omarbetade EWC-direktivet hindrar rätten till information och samråd. Påföljder i nationella lagar är sällan proportionerliga, effektiva och avskräckande. Informations- och samrådsrättigheter tillåter inte medverkan och skydd av arbetstagare. EU-lagstiftningen bör utlösa konvergens uppåt i Europa.

Enligt princip 8 bör ett mål göras för rätt för arbetstagare (oberoende av deras arbetsavtal) att förhandla kollektivt. Rätten till kollektiva förhandlingar är en grundläggande rättighet och erkänns som sådan av EU. Samhällsnyttan med kollektivavtal medför rättvisa, lika villkor och sociala framsteg som sådana avtal som omfattar icke-standardarbetare och arbetare i plattformsföretag (inklusive egenföretagare). bör anses falla helt utanför tillämpningsområdet för artikel 101 FEUF och nationella konkurrensregler. EU: s konkurrenslagstiftning och nationella konkurrensregler måste tolkas mot bakgrund av grundläggande rättigheter och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar för alla arbetstagare, atypiska och plattformsanställda (inklusive egenföretagare).

Åtgärder som syftar till att fastställa ett minimumsnivå för rättigheter i EU, lika villkor på den inre marknaden

  1. Förstärkt ram för arbetsmarknadsparternas delaktighet i EU: s termin / återhämtningsplaner, eventuellt via lagstiftningsinitiativ.
  2. Revidering av EWC-direktivet för att säkerställa att arbetstagarnas rätt att informeras och rådfrågas innan relevanta beslut fattas respekteras fullt ut
  3. Lagstiftningsinitiativ om information, samråd och deltagande, inklusive rättsligt bindande minimistandarder för arbetstagarnas företrädare på styrelsenivå
  4. Ratificering av ILO: s arbetstagarrepresentantkonvention, 1971 (nr 135
  5. Ett europeiskt direktiv om tillbörlig aktsamhet med fokus på respekt, främjande och efterlevnad av mänskliga rättigheter och ansvarsfullt företagande.

Åtgärder som syftar till att skapa konvergens uppåt i levnads- och arbetsförhållanden

  1. Investera i social dialog för att förbättra sektorsövergripande och sektoriell social dialog på europeisk nivå för att utveckla kapacitet från arbetsmarknadens parter för att förhandla och engagera sig med sina medlemmar, inklusive i en digital miljö.
  2. Leverera tydliga, transparenta och garanterade regler, med fullt deltagande av arbetsmarknadens parter, som kan åberopas när det gäller de åtgärder som kommissionen kommer att vidta för att lägga fram avtal för arbetsmarknadens parter för antagande i bindande former
  3. Respektera fackförbundens befogenheter som arbetsmarknadens partner som representerar arbetare
  4. Stöd arbetsmarknadens parter för genomförandet av autonoma ramavtal genom särskild finansiering kopplad till avtalen
  5. Ge särskilt ekonomiskt stöd till arbetsmarknadens parter för att hantera COVID-19-krisen så att de kan spela sin fulla roll i återhämtningen.
  6. Stärka arbetstagarnas rätt att förhandla kollektivt genom att upphöra med fackliga förfaranden och genom offentlig upphandling som endast tilldelar kontrakt till företag som tillämpar ett kollektivavtal.
  7. Öka resurserna i den fleråriga budgetramen för utbildning av representativa organ för arbetstagare. Öka resurserna för initiativ för att stödja inrättandet och att EWC och andra gränsöverskridande organ fungerar korrekt för information och samråd om arbetstagare.