EPSR:s ROLL I EU:S RAMAR FÖR ARKITEKTUR OCH EKONOMISK STYRNING

 

  • Införande av starka sociala villkor kopplade till alla former av offentlig finansiering och stöd till företag (inklusive i samband med en stark EU-industripolitik) att främja kvalitetsjobb, kollektiva förhandlingar, förbättrade arbetsvillkor, kvalitetsutbildning... Detta bör också inkluderas i de finansiella reglerna för användningen av EU-medel (för alla fonder, både från EU-budgeten och de som genereras utanför budgeten).
  • Revidering av EU:s offentliga upphandling regler för att säkerställa det offentliga pengar går till organisationer (och deras underleverantörer) den där respektera arbetarnas och fackliga rättigheter, den där förhandla med fackföreningar och vars arbetstagare omfattas av kollektivavtal.
  • Upprätta ett protokoll om sociala framsteg, som ska ingå i fördragen, för att garantera att arbetstagares och sociala rättigheter har företräde framför ekonomiska friheter i händelse av en konflikt.
  • Garantera en starkare roll för den europeiska pelaren för sociala rättigheter i fördragen och i EU:s institutionella ram som kopplar förverkligandet av dess principer med målet om en "social marknadsekonomi som syftar till full sysselsättning och sociala framsteg" för att återbalansera de ekonomiska styrinstrumenten och att säkerställa starka välfärdsstater.
  • Avvisar en återgång till misslyckad åtstramningspolitik. Säkerställa en översyn av reglerna för ekonomisk styrning som inkluderar uppsägningen av EU:s finanspakt och reformen av stabilitets- och tillväxtpakten för att anpassa den till uppnåendet av rättigheterna som ingår i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Integrering av EPSR i EU:s ekonomiska styrning, som bygger på artikel 148 i EUF-fördraget, för att återbalansera makroekonomiska gränser. Det är nyckeln att säkerställa det nödvändiga skattemässiga utrymmet för medlemsstaterna att finansiera investeringarna för en rättvis tvillingövergång och att investera i socialpolitik som genomför EPSR och uppnår Portos mål till 2030. I detta avseende, den nuvarande diskussionen om EU:s översyn av ekonomisk styrning är avgörande. Alla medlemsstater bör ha möjlighet att investera i socialpolitik och infrastruktur. Det är nyckeln till att implementera en ny finanspolitisk kapacitet för investeringar, en EU-suveränitetsfond för bara socioekonomisk övergång och gemensamma nyttigheter, och lämnar ingen och ingen region bakom sig.
  • Inom ramen för översynen av reglerna för ekonomisk styrning, se till att kommissionen och rådet vid utvärdering av riskpositionen i samband med skuld och underskott i vederbörlig hänsyn bör ta hänsyn till sysselsättningssituationen, lönedynamik, fattigdom, social utslagning och annan relevant social utslagning. målen för den ekonomiska styrningen. Den sociala dimensionen av den ekonomiska styrningen kompletteras av förfrågningar om att införa principen om rättvis och progressiv beskattning och skydda offentliga pensionsutgifter för att uppfylla principen om "åldras i indignitet".
  • Arbetet med Social Convergence Framework (SCF) har under den nuvarande EU-perioden varit ett stort steg framåt för att förankra det sociala området bättre i den europeiska terminen, för att bättre övervaka sociala obalanser inom EU och för att främja konvergens uppåt. Det fortsätter processen med "socialisering" av den europeiska planeringsterminen och skatteregler, vilket ger ett juridiskt/operativt ben och mer relevans för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Ändå måste det förankras i EU:s struktur för ekonomisk styrning.
  • Säkerställa en snabb och effektiv arbetsmarknadens parters roll på EU-nivå och nationell nivå vid milstolpar i den europeiska terminen, med utgångspunkt i den nyligen gjorda rekommendationen om att stärka den sociala dialogen.
  • Se till att den fleråriga budgetramen och dess genomförande överensstämmer mer med EU:s sociala mål i den post-pandemiska och övergångsfas som EU står inför.
  • Kräver att alla handelspartner erkänner och respekterar ILO:s grundläggande standarder på jobbet och andra internationellt erkända normer. Detta är inte bara en fråga om politisk samstämmighet inom och utanför EU, utan också ett nödvändigt bidrag till att upprätthålla det multilaterala systemet och säkerställa lika villkor.
  • Se till att social dialog, sociala rättigheter och det sociala regelverket är kärnan i anslutningsdiskussionerna. Kandidatländerna måste säkerställa full respekt för den sociala dialogen, fackföreningar och arbetstagare och fackliga rättigheter samt det sociala regelverket. Återuppbyggnadsprocessen i Ukraina måste baseras på sociala villkor, medverkan från arbetsmarknadens parter och fackföreningar, respekt för arbetstagarnas rättigheter och anständiga arbetsvillkor.